Milbank på Telepan.

Igår bjöd David (en av Anders chefer)ut oss för en avskedsmiddag på restaurangen Telepan. En resturang som vi velat prova på Upper West Side.

Luisa hade med en liten avskedspresent, ett miniatyrmanhattan - gulligt!

Då David och Marissa är veganer hoppade jag och Anders över kötträtterna på menyn och högg in på fisken (kändes lite bättre). Luisa är också väldigt inne på vegetarisk/veganmat så vi känner oss alltid som svarta fåren i sällskapet.

Maten var riktigt bra och servicen ännu bättre. Vi fick en äldre herre som servitör och han kunde fixa ihop riktigt bra veganmat utan att ens stämma av med kocken. Imponerande.

Marissa var uppklädd inför årets Miss Vegangala. Hon var inte helt nöjd med att behöva lämna över kronan till den blivande Miss Vegan på årets gala ;-) Sån himla kul grej!

Vi avslutade med en kopp te (!!) på Wine and Rose.

Allra bäst var såklart sällskapet!

Lunch med Sara.

Efter ett par dagar av magsjuka (vilken tur jag hade att mamma och pappa fortfarande var kvar och att de tog hand om barnen, tack, tack!) så var jag glad över att möta upp med Sara och Adam.

Men först fick jag ett sms från Marina som var i parken och jobbade. Marina la make upen på en modell inför septembernumret av tidningen Elle, har jag för mig. Kommer dock inte ihåg vilket lands Elle det var. Jag hann säga hej en kortis innan hon skulle vidare till plåtningen.



Jag mötte upp Sara på Le Pain Quotidien i parken. Leona var mkt nöjd över att sörpla i sig skummet från min Cappucino.

På väg över mot Västra sidan. Jag vet inte hur många bilder jag har av den här vyn. X antal även med Sara ;-)

Vi avslutade med lite strosande i affärer innan vi skulle hämta våra stora barn på dagis.

Presbyterian Hospital plus parklek.

Morgonen tog en oväntad vändning i form av ett läkarbesök på ortopeden. Oliver ramlade igår på gatan och skrapade upp sitt knä. På kvällen haltade Oliver när han gick och imorse vägrade han gå på sitt ben. Tillslut så ringde vi vår läkare men hon tyckte att vi skulle ringa en ortoped. Vi fick en tid redan samma förmiddag på Presbyterian Hospital (only in New York).



Vi tog en taxi till sjukhuset och kommer in i väntrummet. Då ser Oliver lite leksaker. Ungen som inte ens kunde stöjda på benet 15 min tidigare, haltar bort till leksakerna... När det var dags att komma in för att träffa läkaren så gick Oliver nästan normalt. När läkaren efter viss övertalning fick Oliver att springa i korridoren helt obehindrat så kunde vi få bekräftat (vilket vi trodde hela tiden) att det inte var någon skada på benet. Det var troligtvis bara såret som kändes lite obehagligt. Skönt att allt var bra!

På em gick vi tillsammans med mormor och morfar till lekplatsen på 86e och Cenral Park West.

Här har ni en bild på Olivers sårskrapor.

Barnen blev så glada när pappa dök upp och överraskade dem på lekplatsen.

Quality Meats, Quality Friends.

Igår kväll mötte vi upp Sylvia och Åke som var på besök i stan. Vi började kvällen med varsin Dry Martini. Jag brukar aldrig ta en drya till fördrink då drinkarna är väldigt stora här, vi snackar ytspänning på glaset. Men jag föll för grupptrycket ;-) Man kan väl säga att det satte ribban för kvällen. Vi hade en grymt trevlig middag och riktigt, riktigt bra kött. Så trevligt att jag glömde ta kort under middagen.

Vi avslutade kvällen på The Peninsula Hotels takterass.

Av förklarliga skäl som allergiröda vattniga ögon plus "lite" alkohol på det, är jag INTE med på bild.

Arlington National Cementery.

Sista timmarna i Washington spenderades på Arlington Cemetery. En kyrkogård där många militärer och några Amerikanska presidenter ligger begravda. Det är mellan 27-30 begravningscermonier per dag.

De här orden är väl rätt bekanta, eller hur?

"Ask not what your country can do for you, ask what you can do for your country"

Den här vyn har man sett i en hel del filmer.

Dag 2

Idag gällde det att pressa in så mycket sevärdigheter vi bara kunde. Det blev ett lååångt stopp vid Vita Huset. Det är inte helt lätt att få två barn att samarbeta.

Välskött gräsmatta.

På väg mot Washington Monument.

Eftersom det blev massa bilder på Familjen Obamas hus så skippar vi bilder på resten av sevärdheterna, som monumentet av Abraham Lincoln och The Vietnam Veterans Memorial.

På eftermiddagen, medan barnen sov, blev det en drink i vårt mysiga område Dupont Circle, och sedan en middag i närheten av hotellet.

Barnen var på strålande humör och charmade inte bara oss utan ett gäng tjejer vid bordet bredvid.

Mot Washington!

Efter en knapp timmes försening och stressande med byte av perong hamnade vi (igår) till slut på tåget mot maktens tillhåll. Vi tyckte det vore kul för mormor och morfar att få se något annat än New York.

Tåg var en hit att åka med barn. Oliver kollade på film och smaskade på frukt och dyl under hela resan. Leona, som är lite rastlös, gick fram och tillbaka, satt en stund, gick upp och ner ett antal gånger, innan hon slocknade i sin vagn. Väldigt smidigt att kunna ha vagnen uppställd så hon kunde sova.

Första anhalten blev The U.S Captiol som vi gick en guidad visning i.

Inuti kupolen. Jänkarna kan det här med imponerande byggnader.

Glasspaus för att hålla barnen på glatt humör.

Vi avslutade dagen med middag på ett ställe i området vi bodde i (Dupont Circle). Middagen började kaosartat med ett styck gnälligt barn - inga namn nämda, men han är inte alltid så gnällig :) - men sedan blev det lungnare stämning och vi fick mycket gott att dricka och äta.

Efter en lång nattning med barnen som var helt uppspelta somnade vi redan vid 22-tiden.

Sista mammaträffen.

Så då var det dags för sista mammaträffen. Har konstant nära till tårarna när jag tänker på att vi snart flyttar. Det är ju faktiskt en månad kvar så jag/vi får njuta av det.
Idag var det en nätt skara som dök upp, vilket gör att det blir lite lugnare och lättare att prata med alla.

Vi hade finbesök av Marina och Edith som inte hade jobb idag.

På eftermiddag fick vi efterlängtat besök från Sverige. Mormor och morfar dök upp till allas stora glädje.

TARALUCCI E VINO

Igår fick vi äntligen till en träff- Kajsa och jag. Då det har varit mycket jobb för Kajsas del och besök och resande för vår del så har vi inte setts på några veckor. Så två trötta tjejer möttes upp på en ny vinbar på Upper West Side. Det blev lite smårätter och glas rött till det. Mysigt att bara få sitta och snacka i lugn och ro.

Hej då Chicago!

Jag lovar att det här blir sista inlägget från Chicago. Jag ville bara visa lekplatsen som finns på flygplatsen. Så himla fin och så himla kul tyckte barnen. Tyvärr hade vi bara 30-40 min att spendera där innan vi skulle kliva på planet.

Tanka måste man göra.

Nu är det dags för sista månaden i vårt älskade New York....snyft.

En liten båttur.

Sista morgonen tog det oss en evighet att hitta ett frukostställe. De flesta var stängda eller inte så roliga. Tillslut frågade vi en Chicagobo och hon gjorde så vi hamnade rätt.

Barnen fick ritpapper och kritor och skötte sig exemplariskt. De satt och sjöng och dansade och var så söta att till och med en av de andra gästerna kom fram och berömde dem.

Mätta och belåtna hoppade vi på en båttur och fick lite mer sightseeing av Chicago.

Leona låg och sov i vagnen och fick tyvärr inte vara med på bild.

Rätt så coolt parkeringsgarage, eller hur?

Innan vi åkte hem hann vi möta upp med Anders kompis Alex som han känner från fotbollen i Täby. Alex bodde ett år i New York när vi var där innan det blev London för hans del och nu plugg i Chicago. Det är alltid lika trevligt att träffa honom.