Medans syster och töserna åt lunch tillsammans innan de skulle ta sig till olika flygplatser. Skulle jag passa på att kolla in mina vänner som sprang maraton. Till min stora besvikelse kom jag inte in i parken på 77e gatan pga av skräppoliserna som spärrat av. Då ingången var på 86 eller 59e gatan skulle jag inte hinna i tid till att se dem gå i mål. Skräp. Usch vad jag blev besviken.
Kajsa gjorde i alla fall en helt fantastisk tid på sin första mara. 3 timmar 22 minuter och 52 sekunder, kom på plats 361 av alla kvinnor som deltog av ca 10-15 000. Sjukt bra. Nu är hon direktkvalificerad till nästa års mara i vilken stad hon vill (typ). Maken Björn sprang ifrån Kajsa mot slutet. Slog henne med 1 min. Galet imponerande!
Allt jag såg av årets maraton. Trötta, stelbenta martatonlöpare som stapplade fram på gatorna på UWS. Med det obligatoriske plastskynket över axlarna.
Syrran vinkandes av på Penn station. Där hon skulle ta tåget till flygplatsen. Det var med tårar i ögon som vi sa hej då. Dröjer ju ett tag tills vi ses nästa gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar